En asfin helg: coach Bina och viktigheter

Hello, hello, hello! Jag tänkte börja med att skriva att jag är på asfint humör, men jag är verkligen helt slut nu känner jag. Den här helgen har varit asfin, so far, och jag tänkte väl skriva lite om det nu innan jag kurar ihop mig till en boll med barnen (hårbollarna) under täcket i soffan, lyssnar på creepypodden och typ somnar, haha! 

Vi börjar med min fredag (gårdagen): 
Jag började dagen med att ligga kvar i soffan och mysa med barnen en stund, sen blev det att stiga upp och verkligen stressa sönder en stund - göra allt som skulle göras: frukost (Avokado, keso och pistagenötter), en promenad med Zeke, packa väskan, ta en dusch och piffa till sig lite, och därefter drog jag iväg mot DBT:n (individualterapi). Det gick väl bra, antar jag. Det var väl mest fokus på veckans hemuppgifter (jag har för övrigt asmycket uppgifter den här veckan), och sen var det mest fokus på mat, faktiskt. Jag hade egentligen någonting på hjärtat som jag verkligen behövde och ville prata lite om, men som jag inte fick fram (därav min känsla av att det inte gick bra), men jag får försöka ta upp det nästa gång istället. 

Det blev att dra direkt från mötet (som var på öppenvårdspsykiatrin i gamlestan, as usuall) in mot centralstationen, och därefter blev det att ta bussen (som för övrigt var femtio minuter försenad) mot Borås och den där André. Det kändes fett pirrigt att åka ditåt, som alltid typ. Vi tittade iallafall på Annabelle II (fett mysigt, om jag får säga det själv), och någon annan film, och så fick jag vara coach (thaiboxning typ) en stund, and I've got to say... Coach Bina alltså, låter ju hur bra som helst, om jag får säga det själv. ;D 

Och min lördag (idag): 
Jag vaknade i Borås klockan sju imorse typ, och typ två timmar senare blev det att börja promenera mot stationen och sätta mig på bussen hem mot Göteborg igen, astråkigt... :(( Någon gång däremellan (alltså innan vi drog iväg mot stationen) så ändrades visst den där statusen på facebook från singel till i ett förhållande.   På bussen hemåt kom jag underfund med precis samma sak som förra gången jag var på väg hem därifrån (typ såhäär), och så började jag även skriva lite på det här inlägget. Resten av vägen hem hade jag ett par lite sentimentala kärlekslåtar i öronen, tänkte på mitt livs stora frågor och blickade ut genom fönstret typ, haha! ;) 

Väl hemma blev det lite stressigt faktiskt. Jag var hemma nästan precis två timmar innan jag skulle dra iväg till Benyamins ettårskalas. Jag skulle tvångsmysa lite med mina hårbollar (som jag saknat såå), jag skulle ut med Zeke, ta en dusch, piffa till mig, signera och slå in Benyamins presenter (två böcker) och även den lilla presenten till Caroline (kylskåpsmagneten), och så skulle jag hinna med frukost. Jag hann faktiskt med allt ändå. :) Dagens kalas-outfit blev min (enligt mig) lite finare svarta polo, och så körde jag med mitt katthalsband (chockern med bjällran). En väldigt Bina, och mycket standard-outfit typ. :) 

Kalaset var uppe vid Eklövet (som ligger här i Lövgärdet, typ en tio minuters promenad här ifrån). Caroline hade fixat det här kalaset hur bra som helst, så stolt över henne! Och det kändes kul att få agera fotograf på hans första kalas (vi kallar honom för övrigt mitt ''kusinbarn'', eftersom att Caroline och jag har varit vänner sedan dag ett, alltså i tjugofem + år, så har typ alltid sagt att vi är kusinisar).❤ Helt ärligt så känner jag mig inte så nöjd med bilderna jag tog... det var asdåligt ljus i lokalen (plus att jag var så jävla trött haha), men vissa av bilderna blev helt OK bra ändå. :) Det var kul att träffa Carolines familj med, jag känner ändå typ de flesta av dem, fast det var ett bra tag sedan man sågs. En lite rolig sak som hände typ lite innan kalaset ens börjat... Carolines morfar (som jag för övrigt inte känner, men är typ bekant med), kommer fram till mig och säger att han vet vem jag är, han brukar se mig på bussen, och sen sa han något i stil med att ''Och så vet jag att du har en blogg också, jag brukar läsa den. Du är så bra på det du gör, och så är du så bra på att skriva om dina tankar, och det behövs ju i dagsläget. Så sluta inte med det du gör!'', ungefär, haha! Aspepp, och hur kul som helst ju, även om han typ caught me off guard, som man så fint säger. :) Och på tal om honom så är Carolines mormor (Eva, henne har jag känt hela livet typ) så himla go, på riktigt alltså! :) Jag fick mig en redig boost förut då hon sa någonting i stil med att hon tyckte att jag var så duktig på att fota, och att hon tycker att jag borde etablera mig som fotograf. Det är ärligt talat någonting jag tänker på (och önskar att jag kunde göra) ibland. Men iallafall, så söt är hon!❤

Men nu ska jag gå igenom de sista bilderna från kalaset och skicka iväg typ femtio foton till Caroline. Därefter blir det fan bara tvångsmys med hårbollarna, creepypodden en stund, och sen nana typ. Godnatt, vi hörs när vi hörs.❤
 

Ett par tagna idag iallafall


I will be your scarecrow



Just precis nu (i väntan på bättre tider);