Ingen bra dag idag

Hello. Just nu sitter jag med gammelman i mitt knä och funderar lite på vad fan jag ska göra av den här dagen. Jag började dagen lite efter klockan åtta imorse, tog en promenad till ica (lite mer än tre kilometer). Jag träffade en mycket fin liten ekorre på vägen, som snällt lät mig ta ett par foton innan den kilade vidare (och jag tackade självklart för dess samarbetsvilja när jag gick iväg). När jag kom hem igen gömde jag mig faktiskt under täcket typ direkt. 

Det har inte varit min dag idag känner jag, ingen bra dag alls faktiskt... jag har haft taggarna utåt till typ 100%, har mensvärk och typ pms (egentligen inte pms, men ni förstår vad jag menar, jobbigt humör och mående pga hormoner och skit), känner mig nedstämd och typ meningslös, väldigt ensam osv. Tiden går långsamt, och det känns som att jag sitter fast här. Jag tänker att det helt säkert finns anledningar till varför jag känner som jag känner, men jag vill helt seriöst inte gräva i mig själv för att hitta en massa anledningar just nu, alltså vill jag inte prata (eller skriva för mycket) om det. Allt känns alltså väldigt tråkigt just nu, och jag försöker typ kämpa emot det och agera emot känslan (it's a DBT thing). Det går helt OK bra tycker jag, med själva agerandet menar jag, men känslorna finns tyvärr kvar ändå. 

Jag har massa att göra idag egentligen, jag ska röja och städa lite här hemma, träna, ta en lite längre promenad med Zeke osv, men jag tror att jag kommer att få varva lite... typ ta tag i något, gömma mig under täcket en stund, ta tag i något annat, gömma mig under täcket en stund, and so on. Vi hörs.❤
 

Lillflickan - woke up like this 
 
Den snälla ekorren 


Just precis nu typ 


En värre version av mig själv (som jag lämnar bakom mig)

Hejsan. Nu är det alltså 2018. Jag mår inte så bra just nu, och jag tänkte skriva lite om varför... det blev inte alls som jag tänkt mig, och ville, igår. Jag blev lite ''grupptryckt'' och drack alkohol faktiskt. Inte asmycket, men tillräckligt mycket för att jag skulle bli onykter och få det som kallas för ''poor judgement''. Jag satt iallafall där och bråkade lite med mig själv en stund (tyst, i mitt huvud) om det här, och av någon dum och okänd anledning kom jag fram till att jag faktiskt kunde ta ett par glas, men då skulle det fan vara sista, och då skulle jag helt och hållet lämna henne (onyktra jag) bakom mig, i 2017. Efter att ha tagit detta beslutet, med den tanken i bakhuvudet, så kändes det helt OK bra ändå, där och då. 

Jag var som sagt uppe hos storebror, och vi hade det trevligt, spelade sällskapsspel (bland annat chicago och något frågespel, som jag för övrigt vann), vi babblade på om allt möjligt, stod på balkongen och tittade på raketerna vid tolvslaget, osv osv. Där och då kändes det helt OK bra faktiskt. Men där och då, på balkongen vid tolvslaget, tog jag kvällens andra jävligt dumma beslut, och det gick så fort att jag knappt ens hann tänka. Jag tog ett par bloss på Lillys cigarett. Det blev ett äckligt feströk, ett asdumt misstag från min sida (precis som med alkoholen), men jag slutade faktiskt ändå röka i maj, och så är det. Detta var med samma mindset som med alkoholen - jag gör det här bara för att... ja, vad fan ska man skriva. Jag skulle vilja säga att det var ''för gammal vänskaps skull'', för att det är ännu en äcklig ovana som jag helt lämnat bakom mig, där i det året typ. Inte för att det är någon bra ursäkt, till något av det ovanstående, men det är ändå så det är. Det är liksom inte menat som en ursäkt. 

Jag tror att jag var hemma lite efter fyra på morgonen, och jag mådde asdåligt. Jag mådde fysiskt illa, troligen på grund av alkoholen och röken som jag inte alls är van vid längre, och jag mådde psykiskt dåligt, hade ångest från helvete och sånt, mest för att jag var besviken på mig själv. Jag satte mig iallafall i duschen, och fastnade där. Jag satt där väldigt, väldigt länge, blundade, tänkte på hur besviken jag var på mig själv, och försökte börja bearbeta. När jag väl duschat färdigt så blev det sängen direkt. 

Jag vaknade vid tio förut, inte bakfull eller så, men typ lite överfylld med skam och ångest. Jag vill egentligen bara gömma mig under mitt täcke och stanna där, skämmas för att det blev som det blev igår, vara besviken på mig själv, älta och må dåligt typ. Men, jag tänker faktiskt inte göra det... det jag ska göra nu är att jag ska agera mot känslan (it's a DBT thing), det är då att jag inte gör det jag känner att jag vill göra (gömma mig under täcket) och istället faktiskt gör någonting bra. 

Det första jag måste göra (och redan har gjort) är att erkänna misstaget för mig själv, sen finns det någonting (another DBT thing) som kallas för radikal acceptans. Jag måste helt och hållet acceptera att det blev som det blev igår, att jag gjorde som jag gjorde igår, för det finns absolut ingenting jag kan göra åt det nu ändå. Det som är gjort, är tyvärr gjort. Jag kan liksom inte gå tillbaka i tiden och lyssna till rösten inom mig som typ fucking skrek på mig att ''Nej, Sabina, det här är ingen bra idé, och du kommer bara att må värre sen, osv osv...'', jag valde att inte lyssna på mig själv, och så är det. Jag har varit arg, besviken och ältat så det räcker nu, så nu släpper jag det här (och allt annat som inte är bra för mig) i dåtiden. 

Och efter den radikala acceptansen kommer det bättre (förbättringen). Jag som alltid (eller ah, de senaste åren iallafall) kallat mig själv ''deltidsnykterist'' känner mig nu helt färdig med alkohol. Det har jag egentligen också känt väldigt länge, men det känns ändå annorlunda nu. Igårkväll (och natt) kände jag verkligen att det här är inte jag, att jag verkligen inte vill vara den här människan, jag har vuxit ifrån henne (mitt onyktra jag) och det här är fucking fel. Jag vill inte röka, snusa, eller dricka alkohol faktiskt. Alls. Och nu är det så. Jag ska lyssna på mig själv, och avstå från allt det ovanstående, för min egen skull. Jag tycker inte om mig själv när jag är påverkad, precis som jag känner gentemot andra som är påverkade. Det känns som rent jävla äckel, på riktigt faktiskt. 

Nu ska jag (agera mot mina känslor), fixa med lite sötpotatispommes, sen ska jag småstäda lite här, börja jobba lite med mina nyårslöften/mål (som ni kan läsa om i förra inlägget), jag ska jobba lite ((mentalt)) med min radikala acceptans, kanske ta tag i en hemuppgift till DBT:n och titta på lite film. Det blir att titta på Misery (Lida) och någon gammal barnfilm. Sen ska jag nana tidigt, jag är väldigt trött idag och klockan ringer tidigt imorgon. Det känns för övrigt viktigt att tillägga att jag faktiskt mår lite bättre nu efter att ha skrivit det här inlägget, och efter att ha pratat lite med André.♡ Men det var allt för nu, vi hörs när vi hörs, och gott nytt år på er.❤

 
Ett par minuter efter tolvslaget, kaoset (!) 


Två sista foton tagna 2017, ett snöigt och fint Borås i lördags, det var så nedrans mysigt!


Nyårsinlägg - the last weekend of 2017

Hejsan, och gott nytt år på er allesammans!♡ Jag sitter på bussen på väg hem mot Göteborg, jag har spenderat hela helgen i Borås med den där André. Det här är för övrigt en dubbeldäckare, och jag sitter på övervåningen, och jag har Wakey wakey's Almost everything i öronen. Så nedrans speciellt. Jag mår lite sådär just nu dock, jag vet fan inte om jag ska skriva att jag mår bra eller dåligt, saken är den att jag känner allting samtidigt. Jag känner att jag mår bra, och att jag verkligen har anledning till det, jag känner mig ledsen och nere, och att jag har anledning till det också, typ. Min tanke är dock att jag ska försöka fokusera på det som känns bra, så vi släpper det här (för nu iallafall). 

👆 Detta var runt klockan två förut, sen var jag så jävla trött att jag råkade stensomna så fort jag kom hem förut, så jag missade att skriva klart och publicera det här inlägget. Jag vaknade iallafall för en liten stund sedan, jag sov asgott i ungefär tre timmar. Jag kom iallafall precis ut ur duschen, sitter och lyssnar på Simon Lindbergs nyårstal (!!!) och fixar mina naglar. 


Så, den här helgen då... André och jag har promenerat runt i Borås en del, det har snöat och varit hur mysigt (och kallt) som helst, vi har tittat på bland annat den nya King Arthur (som var asbra) och Train to Busan, min bh slets sönder igår (mitt mellan tuttarna typ) så vi fick dra in till stan och köpa en ny (svart spets typ), André har läst högt för mig ur John Bauers förtrollande sagovärld (och nu har han tyvärr börjat läsa I hate you don't leave me också, fast för sig själv då, boken fick stanna kvar i Borås), vi har kört mittsträning och slagits lite och haft det mysigt typ.♡ Och så har han faktiskt fått en nyårspresent av mig (boken I huvudet på en seriemördare). :D

Jag känner ju egentligen att jag väldigt gärna hade stannat kvar där och spenderat nyårsafton med honom, som vi typ planerade egentligen, men det kändes ändå bäst att vara hemma med barnen (hårbollarna) ikväll typ. Jag finner faktiskt en viss trygghet, eller något sådant, av att bara fira genom att bara vara hemma med familjen (jo, hårbollarna är faktiskt min familj), ha det mysigt, titta på någon bra film, gotta till det med något och sådär.♡ Det känns liksom speciellt ändå, även om det ''bara'' är såhär, typ. Jag kan för övrigt bara tänka mig hur mycket bättre och mysigare det där blir när man är en hel familj (alltså typ med man, barn och hårbollar).♡ Jag är verkligen över det där med att ''fira nyår'' så som alla andra gör, dvs med alkohol och fest. Jag förstår mig inte ens på det längre. Jag blir dock lite halvt tvingad att hälsa på storebror (med Lilly och J...) i deras nyårsfirande en stund sen, jag kör med min pyjamas, självklart nykter, och kommer att gå hemåt en bra stund före tolvslaget. 


Jag är inte så mycket för ''nyårslöften'', men jag är jävligt mycket för ''nyårsmål'', alltså att man har nya mål inför det nya året. Man ska alltid sträva efter att bli ett bättre jag, och det är viktigt att jobba med personlig utveckling. Jag har ett par mål inför 2018 som är bloggvänliga. 

The to do list, blir nästa års största projekt för mig. Vilket blir väldigt stort för mig, faktiskt, för det här gäller typ hela mig, och allt som ingår i livet, ta hand om mig själv och hårbollarna, keep my priorities straight, min träning, äta mat, försöka nana och stiga upp i tid, sköta mitt hem som jag ska, osv osv. Det där med rutiner är så sjukt viktigt för mig så det är inte klokt. Jag har mina dåliga dagar, och de måste jag helt enkelt få ha ibland, men, det blir mycket enklare för mig att hantera dem (läs: hantera mig själv) när jag har struktur i vardagen. Det är fucking asviktigt, och jag vet det. 

Jag ska även satsa på stenhård planering med min ekonomi, och sen ska jag fan sköta mig och hålla mig till planen också. Det blir mer sparande (först och främst till hårbollarna), det blir att fokusera mer på skuldavbetalning, och så ska jag faktiskt köpa mig en ny säng i mars (som födelsedagspresent till mig själv typ).

Och sen ska jag fortsätta såhär - i rätt riktning, ''helt enkelt''. Jag tycker faktiskt att jag har gjort väldigt bra ifrån mig med mycket den senaste tiden ändå, fast jag haft mina dåliga dagar typ, och det får jag (och du) såklart ha, bara man tar sig ur det och inte ger upp. Så, cred till mig. Jag har bland annat slutat helt med nikotin (den nionde/första firar jag åtta månader rökfri, och den elfte/första firar jag sex månader nusfri), jag har även börjat äta mat och sådär igen efter att ha varit nere i en ätstörning väldigt länge (jag är inte riktigt helt klar med det där än, men det faktum att jag äter igen gör så att det känns som att jag redan vunnit), jag har kämpat på med DBT:n - även de dagar då jag verkligen känt att jag inte klarar av det. Varje gång jag känner sådär, och jag lyckas ta mig dit ändå, så vinner jag en strid mot mig själv. Duktig tjej. 

Jag ska fortsätta kämpa på med min DBT, fokusera på och jobba med helt rätt saker. En DBT-relaterad grej jag ska jobba mer på är att jag måste ''välja mina relationer'', och sedan ta hand om och vårda de relationer jag känner är bra för mig, typ. Jag ska även fotografera mera, jag ska skriva mera, för att jag själv vill det, och för att det är något jag brinner för. Jag ska vara jobba mer med mina projekt (i första hand mina borderlineinlägg, och därefter ett par andra projekt) osv. Men det var allt för nu, vi hörs.❤


Något du önskade dig och fick 2017?
- När Zeke blev sjuk och jag var helt säker på att han skulle somna in före jul, så önskade jag att han skulle bli iallafall litelite bättre så att han kunde få vara kvar hos mig en stund till, och det blev han, och han är faktiskt fortfarande helt OK bra nu, fast han fortfarande är dålig (jag lovar att försöka förklara det här för er snart). Och sen var det ju faktiskt så att jag önskade att jag skulle få den där André, och honom fick jag ju tillslut.♡ osv osv 
Något du önskar inför 2018?
- Det finns självklart en önskan eller två i mitt hjärta, men de behåller jag faktiskt för mig själv ((tills de slår in)). 
Blev du kär i år? 
- Ja, jag blev ju faktiskt det. *smiley med hjärtan som ögon 
Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år? 
- Well, jag känner att jag faktiskt varit både ledsnare, och gladare samtidigt.

 
Alltså för helvete! Så nedrans fint! Drömmigt. Här vill jag bo!!!