Kaos bland stjärnorna

Hello. Jag har precis lagt Loke, just nu sitter jag i storebrors soffa med den bärbara och lånar hans wifi (samtidigt som jag är barnvakt då), och så har jag Hotell Transylvaninen i bakgrunden. :) Jag blir nog kvar här i ett par timmar, jag tänkte börja med att skriva av mig lite här nu, och sen blir det nog att pilla lite med bloggen och titta på någon tecknad film i väntan på att storebror kommer hem så att jag kan dra hemåt igen, typ. :) Jag är för övrigt astrött, men jag är ändå på helt OK bra humör känner jag. :) 

Jag började iallafall den här dagen med att dra till Angered, jag handlade lite och träffade min älskade pappa en sväng. Därefter blev det att dra iväg mot DBT:n (gruppterapi). Det gick bra idag, tror jag. Vi är för övrigt inne i ett särskilt jobbigt ämne (där vi har varit ett tag); validering vs invalidering, och att avsluta destruktiva relationer vs att förbättra goda relationer. Jag hade för övrigt en konversation med en annan i gruppen för första gången (utanför gruppen menar jag då), och det kändes faktiskt bra. :) 

Jag tänkte skriva lite om det aktuella ämnet, typ. Validering vs invalidering, alltså när man är med någon, pratar med någon eller whatever så kan man antingen vara validerande eller invaliderande. Exempelvis, du är invaliderande om du ignorerar, om du inte lyssnar, om du hyssjar, byter samtalsämne eller viftar bort det den andre känner eller säger, du är invaliderande om du dumförklarar, trycker på ömma punkter eller sårar, eller genom att få personen att framstå som knäpp eller annorlunda. Tvärtom då, du är validerande genom att lyssna uppmärksamt, genom att försöka sätta dig in i den andres upplevelse, du försöker vara förstående och du viftar inte bort det den andre känner eller säger, typ. Enkelt förklarat. :) 

Och det där med att avsluta destruktiva relationer och att förbättra goda relationer... ja, den är lite svårare. Det är ju det där... man ska använda sitt ''wisemind'', och man måste komma fram till vad (eller vem) som är en bra relation (eller person), eller inte. Hur ser vår relation ut idag? Vad för typ av relation har vi? Vad för typ av relation vill jag ha med den här personen? Hur känns det med den här personen? Behöver jag (vi) förbättra eller avsluta den här relationen? osv osv osv... ja, ni hör ju. Och därefter kommer ''färdigheterna'' in. Det är fan inte lätt, på riktigt alltså, det känns riktigt jävla tungt att ens behöva ''värdera'' och/eller ''överväga'' vissa av mina relationer på det här sättet, fast jag vet att det är bra, typ. And with that said, så kan ni säkert tänka er att jag har väldigt mycket att tänka (och känna) på just nu typ. :((

Just nu känner jag bara typ att... ja men fuck mitt jävla ''wisemind'' (en typisk borderline-tanke, I might add). Det är mycket frustrerande att... ja, jag vet inte. Jag tänker med hjärtat, och då blir fan allt det här väldigt tungt, typ. ''Wisemind'' är för övrigt att ta hänsyn till både förnuft och känsla, detta skapar (läs: ska skapa) ett inre sinnestillstånd som kombinerar det rationella med det känslomässiga - till skillnad från att agera antingen helt på känsla (som jag allt för ofta gör) eller att agera helt på förnuft och strunta helt i det man känner. Så, as I said: fuck ''wisemind'', just nu iallafall. 

Men nog om det här, för tillfället iallafall. När jag kom hem från terapin blev det att laga mat (haha ja ni läste fan lätt), det blev tatis med grönpepparsås, hur gott som helst. :) Därefter blev det att ta en dusch och så fixade jag mina naglar, därefter tog jag en promenad med Zeke (och pajjade två av mina nyfixade naglar), och sedan drog jag hitåt typ. :) Loke och jag tittade lite på någon dålig barnfilm, och jag jobbade lite med en hemuppgift, innan det blev läggdags för honom och jag satte mig här och skrev typ. :) 

Jag har egentligen ganska mycket som jag känner att jag behöver göra just nu. Jag skulle verkligen behöva storstäda hemma (en ordentlig storstädning menar jag då), jag måste fixa om mina naglar, skriva klart mitt nya träningsschema, läsa ett par häften (nmr), självklart fortsätta och bli färdig med det har jävla bloggprojektet osv. Och så skulle jag verkligen behöva dra ut till Hisingen för att hälsa på Caroline och lämna Benyamins present. Men det blir väl att försöka ta tag i allt det där (ordentligt) under helgen tror jag. :)

På tal om det så har jag planerat lite inför nästa helg också, det blir kanske att dra med storebror och J till Ullared på fredag, och så ska Loke och jag ha myskväll hemma hos mig lördag-söndag. :D Jag har för övrigt kommit fram till att jag behöver köpa ett till täcke (så att jag har två), och typ en kudde eller tre till. Detta egentligen mest för att jag vill kunna dra mitt täcke och ett par kuddar till soffan utan att det ser tomt och stökigt ut i sängen, haha! ;) Men nu känner jag att jag har skrivit klart för idag, vi hörs när vi hörs.❤


Det råder bildbrist här idag, så vi kör med min gamla Chaos among the stars


Imorgon smäller det

Hallå där. Jag ligger och lyssnar på creepypodden och är så jävla trött... jag tänkte bara skriva av mig lite snabbt här, sen ska jag ta en promenad med Zeke, och därefter blir det att ta en dusch och typ göra mig redo för sängen (ni vet, borsta tänderna, fläta håret och såna spännande grejer). Jag har faktiskt inte gjort så mycket idag, dagens höjdpunkt var utan tvekan DBT:n (gruppterapin). Vi är fortfarande inne i ''relationsfärdigheter'' och det är verkligen ett mycket intressant... ämne, eller vad fan man ska kalla det. Just nu 'r vi inne i att ''förbättra goda relationer, och att avsluta destruktiva relationer'', typ. As I said, mycket intressant, men asjobbigt. För det är ju det... jag kan ju inte bara läsa och prata om saken, utan jag måste ju ta stegen och faktiskt göra saker och ting för att antingen förbättra en god relation eller avsluta en destruktiv relation, och så måste man tänka på vad som är vad, hur man ska göra, hur ska jag beskriva det här, och så övertänker jag och drar ut på det och skapar massa problem som inte finns osv osv. Fan va jobbigt allt ska vara, jävla skit, haha! :( Nu jävlar ska här prokrastineras som bara faaan (jag skojar bara, ''haha''... lite, kanske). Vart fan är Jonas (min psykolog) när jag behöver honom!?😭😂

Men det var nog fan typ allt för nu, jag tänkte jobba lite med en hemuppgift till DBT:n sen när jag har gjort mig redo för sängen och sådär, lyssna lite halvt på podden och sen blir det att försöka sova relativt tidigt, imorgon smäller det ju (min soffa kommer hem, och så fick jag visst en tid för individualterapi också bara för det, haha). Vi hörs.❤

 


Nattens utkast; i huvudet på en sån som jag

Hello. Så, jag kan ju börja med att skriva att det var helt omöjligt att somna inatt. Jag låg uppe och skrev typ större delen av natten. Jag vaknade klockan 08:34 imorse, av ett sms då... det kändes faktiskt väldigt bra att komma upp tidigt, trots att jag somnade så sent. :) 

Jag har typ försökt få så mycket att göra på så kort tid som möjligt under dagen, mest för att kunna sätta / lägga mig här med gott samvete sen, haha! Jag har varit och handlat, åkt massa buss och lyssnat på musik (haha), jag har städat lite och sådär, pillat lite med datorn, lekt lite med kameran, tränat (blandad fokus), duschat och så åt jag senfrukost/lunch typ nyss. :) Haha ja just det... jag fick ett sms av min granne för en stund sedan, han skrev typ ''Så du älskar när någon ljuger för dig?'', och jag bah what the f...? Det var visst så att han hade hört min musik ganska bra ute i trappuppgången, hahah! Så jävla grymt. Jag lyssnade för övrigt på Eminem's Love the way you lie, och därav frågan om jag älskar när någon ljuger för mig.😂🔫


En del av nattens utkast; 
''Jag ser så jävla många fördelar med att äntligen ha en laptop igen. För det första så känner jag mig så jävla inspirerad och har typ... mer lust, och det blir mer bekvämt för mig att skriva, och jag kan ta med mig den om jag ska iväg (precis som att jag brukar vara hemifrån hahaaa) osv. Det faktum att jag snart har en soffa igen också gör det hela så mycket bättre - i flera år har jag tänkt på hur det skulle kännas... att sitta nerkurad i min soffa med den bärbara i mitt knä, att sittligga där och skriva, med en filt, med en dämpad film eller musik i bakgrunden... det skulle kunna vara någonting av det bästa jag vet. Bara för att få skriva. För mig låter (och känns) det där verkligen alldeles, alldeles underbart. 
 
Inatt beställde jag min fucking soffa! :D Jag fick dock ångest typ direkt efter... jag vettefan hur det kommer att gå med att bära hem soffan när de väl har levererat den (om tre till åtta vardagar, typ)... jag får fan panik, haha, näe, nu vill jag inte tänka mer på det idag, det problemet tar vi när det kommer, haha! 

Det känns som sagt asfint allt det där, men... det finns ett tomrum i mig som inte går att fylla med materiella ting och romantiskt filosoferande. Det finns så mycket annat som jag drömmer om, som är så mycket större och mer meningsfullt än allt det där. Exempelvis att hitta och faktiskt ha någon att kalla sin egen, att bilda en egen familj, flytta härifrån, skaffa körkort, börja arbeta deltid, börja studera osv osv. Nu känns det dock viktigt att tillägga att det där egentligen inte är allt - jag skriver inte om allt som händer i mitt liv, och jag skriver inte om allt jag känner eller allt jag drömmer om eller vill med mitt liv. 

Nu när jag ändå är inne på lite jobbigare ting så kan jag ju skriva att det känns asjobbigt att Jonas (min psykolog) varit borta så mycket de senaste veckorna... jag förstår honom, det kan inte vara lätt att vara min terapeut (det där var för övrigt menat som ett dåligt lite allvarligare skämt, haha). Jag vet inte hur många gånger jag har tänkt (eller faktiskt sagt) saker som typ ''Vart fan är min psykolog när jag behöver honom!?'', ''Tror de att jag kan ta hand om mig själv eller!?'', ''Han har lämnat (läs: övergivit) mig för att...'' osv den senaste tiden. På ett skämtsamt sätt, med en lite allvarlig underton, om ni förstår hur jag menar. 

Jag kan självklart ta hand om mig själv, men alltså... hm. DBT:n och allt som hör till är liksom det jag gör just nu som känns mest meningsfullt på något sätt. Det är jätte svårt att förklara, för terapin är fan något av det tyngsta jag har gjort, faktiskt. Något av det värsta jag har varit med om, på riktigt alltså (det känns iallafall så just då) är när han gräver i mig och mina känslor. Jag är tyvärr en jävel på att kväva mina känslor (både de fina och de dåliga känslorna, och det är otroligt psykiskt påfrestande). Att erkänna mina känslor för mig själv (och andra), och att tillåta mig själv att känna efter och faktiskt ha känslor blir / är en av mina större utmaningar med allt det här... men jag jobbar på det. 

Lite random sådär, på tal om det där jävla grävandet på individualterapin... jag sitter alltid på samma stol, vid ett fönster, och har kameran riktad åt mitt håll - på fönsterbrädan finns en kruka med någon jävla växt i, och jag vet inte hur många gånger jag sett framför mig att jag ''råkar'' flänga iväg den, och liknande scenarion, haha! Men iallafall, hur jobbigt det än är, så känns det nästan alltid lite bättre efteråt. Jag vet att jag har gjort någonting bra (för mig själv iofs, men ändå). Men det känns nästan alltid lite bättre efteråt - hur jobbigt det än kändes under tiden, för att jag vet att jag har gjort någonting bra (för mig själv iofs, men ändå).'' Jag skrev även lite om Christian Greys psyke (dock outvecklat), mitt jobb och lite privata funderingar inatt, typ. 


Men nu ska jag återgå till att pilla med bloggen faktiskt, jag vill väldigt gärna bli färdig med mitt projekt så att jag kan börja skriva på som vanligt igen... förutom vanlig uppdatering så vill jag verkligen fortsätta med mina borderline-inlägg, det känns så jävla viktigt för mig. Och jag vill göra någonting av mina typ hundratals utkast, som alla är början till något som skulle kunna bli riktigt jävla bra.❤

Ps; Jag höll förhelvete på att glömma någonting asviktigt! Det är ju för fan den nioende idag, alltså firar jag fem månader rökfri idag! :D
 

Mondays with Bina - till och från hela jävla dagen