Vårat ställe

Igårkväll gick Zeke och jag till vårat ställe som inte finns kvar längre. Jag har varit något hjärtekrossad över detta i ett par år nu, för jag har ju varit helt säker på att den här platsen, vårat vackra ställe (läs: ett av våra ställen) inte finns kvar längre. Både Zeke och jag älskade den där perfekta gläntan, det var ett asfint ställe som vi gick igenom mitt i en lite längre promenad som vi brukade gå mycket förr (som är på närmare fem kilometer). Men vi har inte varit där på säkert två-tre år, för bara ett litet tag efter att jag tog bilderna nedan (maj 2015) så spärrades vägen dit av och på håll kunde man se hur de rev ner skogen och började bygga hus. :(( Jag har inte varit där sedan dess, jag har gått förbi ''byggarbetsplatsen'' men inte gått in i själva området. 

Jag kände mig väldigt nere igår (av andra anledningar, som jag skrev om här i förrgår) och kände att jag behövde komma ut och röra på mig lite, så jag tog med mig Zeke ut och började gå, jag visste inte riktigt vart vi skulle gå, och sen kom jag på att vi kunde gå förbi där, gå in i området, bara för att se vad de gjort med vårat ställe, jag var nog (lite diskret) ute efter att strö salt i såren typ, jag visste att det bara skulle göra mig mer ledsen att se... och så kommer vi dit, och jag ser att den där perfekta gläntan finns kvar. De hade dock byggt en massa hus bredvid, på andra halvan av ängen typ, men just den där speciella biten fanns kvar. Zeke, aaaslycklig, fick springa lös på ängen och i skogen bredvid, och jag bara gick där och tog in allt, var där och då. Det går inte att förklara hur tacksam jag känner mig över att vårat vackra ställe finns kvar. Vi tog samma promenad imorse, och jävlar va fint det kändes.❤
 
 
Här har vi den där speciella platsen, vårat ställe, maj 2015. Jag tycker att det här är ett par av mina bättre foton! 


Och såhär såg det ut idag, väldigt dött, men ack så glada vi båda var att stället ens fanns kvar. :) Om en två-tre veckor kommer det att vara typ lika fint där som det var på bilderna ovan... då kommer vi att spendera mycket tid där! 
 
Zeke är sååå glaaad att vara tillbaka!!! 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: