Tidlösa kvinnor

Okej, så... jag har fan fortfarande inte hoppat in i duschen, fast den har varit ledig i minst en timme. Jag läste en artikel / insändare för en stund sedan, och det var så jävla bra tänkt och skrivet att jag känner att jag måste dela med mig av en del av hela alltet (sen blir det duschen). Nedan följer då endast delar ut den artikeln, det är alltså inte mina ord (men ack så jag håller med); 


- Jag har länge reflekterat över den roll kvinnor själva har antagit i samhället idag och funderar ofta över varför vi trots vårt missnöje och längtan efter förändring inte vågar bryta oss loss och på så vis återta makt och kontroll över våra liv.

Att leva enligt traditionella värderingar i ett modernt samhälle verkar för många upplevas som komplicerat och svårförenligt, men det är ju endast eftersom vi utgår från de mallar och regler som satts utav andra, utav dem som vill kontrollera oss. Vi missar att det är vi själva som kan, och skall, skapa något tidlöst och dynamiskt.

Hur ofta fick vi kvinnor inte höra att man måste vara snäll? Vi skulle vara duktiga och följsamma. Det var alltid oerhört viktigt att ta hänsyn till andra, deras känslor och behov, och att aldrig säga nej. Du skulle vara ambitiös och stå tillbaka, allt medan du också skulle vara gullig, vacker och sockersöt på alla sätt och vis. I samma skeende blev vi även hårt ansatta utav media och omvärld, lättpåverkade och formbara modellerades vi dagligen till den kontrollerbara nickedocka som makteliten ville få oss till att bli.

Allt detta användes för att förleda oss från vad som egentligen är vår exklusiva lott i livet och vad sann kärlek och lycka består utav: Vår förmåga att skapa liv.

Vi besitter en ovärderlig och ofattbar egenskap i detta att vara de som ger livskraft och därmed vår egen odödlighet. Kvinnor har genom alla tider haft en drivande och sammanhållande funktion och på så vis varit jämlikt delaktiga. Vi har haft uppgifter som kompletterar männens, för att tillsammans utgöra en helhet – utan den ena faller nämligen den andre.

Men i och med moderniseringen utav samhället och under feminismens subversiva påverkan så har så många av oss kvinnor övergett allt detta. Istället för att finna glädje i vad vi kan göra för de som är våra egna, vår familj, vårt eget kött och blod, så skall vi ägna vår tid till att gynna dem och det som vill hålla oss borta ifrån det vi allra mest behöver.

Att inte ha entydiga och självklara ideal att eftersträva har skapat en förvirring och osäkerhet kring vad som förväntas utav oss och vi lägger onödig skuld på oss själva när vi inte kan förstå varför vi aldrig räcker till eller upplever oss som kompletta. Kvinnor har inbillats att vår femininitet och värnande egenskaper skulle vara en svaghet och män har fått höra att de måste tygla sin maskulinitet, som om det vore något skadligt att kunna stå för beskydd och intuitivt ledarskap.

Vi kvinnor måste inse vilken enorm gåva vi har som kan sätta dessa barn, vår framtid, till världen – för att sedan kunna åtnjuta härligheten i att få vara med och följa och forma dem till den avbild vi vill att de skall bli.

Genom att identifiera och bejaka vad vi faktiskt söker och längtar efter kan vi välja att ta makten tillbaka över både våra egna liv och på så vis kontroll över omvärlden. Det är ett sant mod att våga välja bort all den hets som detta ”moderna” samhälle idag förespråkar. Det är att främja den egna utvecklingen och det som kommer att ge oss vår dignitet och sanna identitet åter.

Vår medvetenhet om vikten utav en gemensam tillhörighet till den egna folkstammen och viljan till bevarandet utav denna urstarka konstitution är ett bevis på sann kärlek, både till sig själv och till sin nästa.

Ska vi vara ''duktiga tjejer'' eller tidlösa kvinnor?, skrivet av en Elisabeth Kimming. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: