Jättar, brända knogar och andra viktigheter

Hello. Jag kom precis ut ur duschen, så jävla härligt efter att ha varit ute i spöregnet med Zeke en sväng.♡ Det blev garagehäng med storebror och J hela kvällen typ. Jag brände för övrigt sönder mina knogar lite när jag hjälpte dem båda lägga toning på bakrutorna, haha, men kul var det. :D Annars har jag faktiskt inte gjort något direkt speciellt idag, fast jag suttit med min ekonomi och planerat för de månaderna som är kvar av det här året också, jag har även skrivit en daily to do list (typ) och ett nytt träningsschema, båda måste finslipas dock, men ändå. 

Jag känner mig fortfarande sådär... ja, ni vet, precis som alla dagar den senaste tiden - nere, menlös, tom och tvär, samtidigt som jag känner mig typ lite avtrubbad och off. Jag skulle egentligen kunna förklara det där väldigt mycket bättre, men nej. Det känns väldigt privat egentligen, och jag börjar bli lite trött på att ens behöva skriva (och känna) sådär, så... skitsamma. Jag mår helt OK ändå faktiskt, I guess.

Det är väl lite därför jag inte har känt för att skriva här, typ. Men iallafall, i helgen var min storasyster Lynn (som bor i Paris) här och hälsade på, så det blev en del häng med henne och resten av familjen. I lördags hade Lynn, storebror och jag filmkväll typ, mys.♡  Vi tittade på Get out, och den är ju så jävla bra och fucking creepy. :D Och så har det blivit ett par filmer och en del bilande med J också. :) Annars har jag faktiskt mest gjort ingenting alls de senaste dagarna typ, faktiskt. Eller, just det, någon gång under helgen kom Lilly och jag fram till att man får slå de som ligger ner ibland. Detta ledde till att hon gav mig en box rakt över bröstet typ. Jag har för övrigt ''pmstuttar'' just nu, så det gjorde förjävla mycket extra ont, om man säger så, haha!😂🔫 


På fredag är den här jävla ''semestern'' från min DBT (terapi) äntligen över. Det har varit väldigt jobbigt faktiskt... jag kan ta hand om mig själv och sådär, självklart, typ, men jag vet inte hur många gånger jag ändå har tänkt något i stil med ''hur fan ska jag lyckas ta hand om mig själv i såhär många veckor/dagar nu har de tänkt!?'', eller typ ''de kan ju för fan inte bara överge / lämna mig ensam och tro att det ska gå bra'' osv, haha! Jag är helt seriös faktiskt, men jag vet, det låter lite komiskt ändå. Det känns hur bra som helst att äntligen få komma igång igen, och göra någonting som jag känner är meningsfullt. DBT:n är typ the highlight of my weeks, fast det är något av det tyngsta / jobbigaste jag har gjort / jobbat med / fått gå (läs: går) igenom osv.

Förutom terapin på fredag så tänkte jag faktiskt gå all in på att få ordning här hemma nu i veckan. Jag har varit alldeles för trött den senaste tiden, så jag har fan inte fått något alls gjort här typ, men jag ska fan ta tag i mig själv och få det gjort, det kommer kännas massa bättre när jag väl är färdig, och så kan jag ta det lugnt med bättre samvete sen. Jag ska ringa ett par viktiga samtal imorgon också (bank, försäkringsbolag och två olika veterinärkliniker), men annars så blir det bara fokus på hemmet. Jag vet inte ens om det kommer att bli någon uppdatering här nu under veckan, men, när jag väl känner mig färdig här hemma så kommer jag att visa er mer av hemmet, och även skriva klart mitt andra borderline-inlägg och fortsätta med det projeketet och sådär. :) 


Jag tycker för övrigt att hela min lägenhet ger en liten känsla av typ... hm. Ja, men, en liten känsla, helt enkelt, haha! Det är ju en ganska liten lägenhet, perfekt för mig och hårbollarna, men nu känns mycket som är här mindre också, typ, exempelvis duschen och handfatet. Personligen så tycker jag att det är väldigt charmigt faktiskt, både för min egen skull då jag faktiskt är en väldigt liten typ, så allt det här passar lilla mig, haha! Jag tycker också att det känns charmigt för att det är lite roande att se mina jättar (nära och kära) röra sig här hemma, haha! En jätte, enligt Bina, är för övrigt en person som är längre än typ 172cm, ish, typ. :D 

Innan jag avslutar... det här är ju så jävla viktigt... förhelvete. Jag har varit (läs: är) så jävla avtrubbad den senaste tiden att jag knappt ens har tänkt på något, alltså, utöver allt det jag tänker på och grubblar över hela jävla tiden, men iallafall... i fredags (den elfte) var det ju precis en månad sedan jag nusade min sista nus, och i onsdags (den nionde) var det hela tre månader sedan jag tog mitt sista bloss. Jag känner mig faktiskt jätte stolt nu bara för det, bara så att ni vet det. Grym är jag, faktiskt. Men, det var allt för nu. Vi hörs när vi hörs.❤


Tuesday through my phone, ibland får det duga med taskiga fonfoton 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: